Krönika: Kan statistik utveckla lagen i Bandyallsvenskan?

Bandyallsvenskan presenterade nyligen ett nytt samarbete med Bandystats och som ett led i det kommer här en inledande krönika om vad statistiken kan göra för sporten, ligan och lagen.

Självklart kan statistik hjälpa till att utveckla Bandyallsvenskan och dess lag!

Det intressanta är dessutom att det är okänt hur mycket den faktiskt kan göra, eftersom statistik inom bandyn är ett relativt outforskat område jämfört med statistik inom andra sporter så som hockeyn och fotbollen. Visste du till exempel att Katrineholm Bandy är det lag som har bäst målskillnad första kvarten (+6 mål), Max Mårtensson i TB Västerås och Tony Eklind i Gripen Trollhättan BK stått för flest målgivande passningar till spelmål (fem vardera) och att Gripen är det lag som släppt till minst hörnor (5,4 per match). Det var några få exempel på vad man kan få ut av tillgänglig data, men låt oss börja men vad statistik bidrar med på en övergripande basis innan vi gräver djupare.

Först och främst så bidrar statistiken med en objektivitet i en sportvärld full av känslor och åsikter. Den ger oss ”hard facts” helt enkelt. Den ger oss dessutom också möjlighet att analysera prestationer, jämföra lag och spelare mot varandra och att följa trender.

Under en bandymatch så loggas en hel del data för den intresserade och med lite ansträngning skulle man kunna måla upp en ganska intressant bild av svensk bandy. Så vad är egentligen möjligt med nuvarande underlag?

Ganska mycket, tack vare tillgänglig data från Elitrapport.se. Ta till exempel hörnstatistik. Nedan är två grafer från Bandyallsvenskans grundserie förra säsongen (2018/19). Den första grafen visar hörneffektiviteten både i försvar och anfall. Det vill säga hur många procent av offensiva hörnor gör laget mål på och hur många av defensiva hörnor laget avvärjer. Den andra grafen visar antalet hörnor för och emot i genomsnitt per match.

Med dessa två grafer kan man få ut en hel del intressanta bitar som kan hjälpa till i utvecklingen av egna spelet men också taktiskt sett mot andra lag. Exempelvis hade Åby/Tjureda IF svårare än genomsnittligt lag att skapa offensiva hörnor, men var bäst när det väl kom till effektivitet. Att hitta vägar för att oftare ta sig till kortlinjen på offensiv planhalva kanske hade vart något att jobba på för Åby.

IFK Rättvik släppte till många hörnor i relation till de andra lagen samt hade en sämre försvarseffektivitet än genomsnittet, vilket hade varit en idé att utnyttja som motståndarlag. Ja ni förstår konceptet. Vad kan man utläsa från grafen som potentiellt kan förbättra egna laget samt utnyttja hos motståndarlaget.

Gräver man ännu djupare i datan kan man även hitta fler parametrar att lägga till i graferna så som prestation hemma/borta, målskytt, tidpunkt i matchen, numerärt under-/överläge etc. Det finns helt enkelt massor av vinklar att ta till med hjälp av data som finns tillgängligt.

Sedan kan man på samma sätt titta på områden som skott på mål, utvisningar, målskyttar, mål-pass kombinationer och så vidare. Det finns med andra ord en hel del att gräva i. 

Men vad är själva poängen med statistiken?

Slutsatsen du drar ifrån graferna, diagrammen och tabellerna är det som är poängen i slutändan. Det är där värdet finns. Att lagen kan använda statistiken för att utveckla sitt egna spel. För kan vi inte dra några slutsatser från grafen så blir det just bara en graf som ibland kan vara trevlig att titta på och ibland inte.

Avslutningsvis har jag nöjet att meddela att jag kommer med jämna mellanrum under säsongen göra djupdykningar i den allsvenska statistiken här på bandyallsvenskan.se och förhoppningsvis kunna bjuda på en hel del intressant statistik och vinklingar för er läsare. Häng gärna med!

Har ni frågor eller funderingar får ni gärna höra gärna av er till mig!

Kan ni inte vänta på att ta del av mer bandystatistik tills nästa krönika kommer, så kika gärna in på mitt Instagram-konto Bandystats.

Med vänlig hälsning,

”Bandystats”

Bandystats@gmail.com