12 dec Bandystats: Försvarsstatistik – Siffrorna bakom defensiven

Det har blivit dags för en djupdykning ned i försvarsspelet – statistiskt såklart! För visst kan statistiken bidra en hel del när man analyserar lagets försvarsspel. Det man framförallt kan använda siffrorna till är att se vilka detaljer som fungerar bättre respektive sämre. Således kan man också plocka ut vissa mätetal ur statistiken som man bygger sin analys kring. Ett exempel på ett sådant mätetal skulle till exempel kunna vara ruseffektiviteten från förra krönikan. Där man kan följa upp hur bra lagen är på att försvara sig vid hörnor. 

Ruseffektiveten är dock bara ett av flera mätetal som finns tillgänglig för den som gräver lite i statistiken. Vilka fler som finns att tillgå samt jämföra att bidra med lite siffror för att jämföra sin egen prestation inom vart och ett av dem tänkte jag att vi skulle ägna denna krönika åt.

För och främst, för att skapa sig en enkel bild över vad det finns för mätetal att tillgå kan man rita upp ett träddiagram med alla mätetal. Där mätetalet ”Insläppta mål per match”  fungerar som en trädtopp högst upp i diagrammet. Det är trots allt det mätetal som i slutändan ger en totalbedömning av lagets försvarsspel, samt att man kan härleda alla andra mätetal längre ned i trädet upp till detta.

Lagets insläppta mål per match – siffra är dock bara en siffra tills vi sätter den i relation till andra lag. Nedan ser du ett stapeldiagram med antal insläppta mål per match från senaste två säsongerna i Allsvenskan. Där de bästa lagen snittat runt 3 mål per match, medel bra lagen snittat 4,5 per match och de sämre lagen legat på 5,5-7 mål per match. Det ger en känsla av vad som kan anses vara bra, godkänt och underkänt.

Om nu mål per match-snittet ligger på en oönskad nivå så finns det en hel del mätetal längre ned i träddiagrammet som vi kan kika på för att bilda oss en uppfattning om var problemet/en finns. Eftersom det just finns ”en hel del” mätetal att kika på så har jag för enkelhetens skull delat upp dem i tre stycken kategorier. Första kategorin har jag valt att kalla avslutsmätetal. Det är mätetal som ger oss typ och antal avslut laget får emot sig samt hur väl man försvarar sig mot dessa. Andra kategorin är försvarsaggressivitet och disciplin, där man gräver djupare i utvisnings- och frislagsstatistiken och tredje och sista är tids- och variationsmätetal som tittar närmare på perioderna i en match samt trender över flertal matcher. 

För att denna krönika inte ska bli alldeles för lång kommer jag denna gång att endast gräva djupare i första kategorin, nämligen, ”avslutsmätetal”. Så tar vi de två andra vid ett senare tillfälle.

Huvudmätetalen inom kategorin avslutsmätetal är insläppta spelmål, hörnmål, straffmål och frislagsmål. Totalsumman av dessa blir i slutändan insläppta mål per match så det finns en tydlig koppling i trädet. Fördelningen mellan dessa förra säsongen så stod spelmål för 75%, hörnmål 18%, straffmål 6% och frislagsmål 1% av totala antalet mål. Det ger oss en indikation på viktningen vi borde göra mellan dem när vi analyserar de olika mätetalen.

Fortsättningsvis behöver vi förstå även på denna nivå om prestationen vart bra, godkänd eller underkänd. Tabellen nedan visar vilka snittnivåer bra, genomsnittliga och sämre lag haft förra säsongen inom de olika mätetalen. Det ger en bra uppfattning om hur bra laget man analyserar presterat samt var man bör gräva djupare om försvarsspelet varit knackigt. I och med att frislagsmål står för en så pass liten del så stannar vi vid att den finns med i träddiagrammet utan att gräva djupare i några siffror. De tre bästa lagens snittvärde är representerat i kolumn ett (från vänster), ”median laget” i kolumn två och sist de tre sämsta lagens snitt i tredje kolumnen.

Nästa nivå i träddiagrammet är en nedbrytning av kategorins huvudmätetal till underliggande mätetal som ger en mer detaljerad vy. Man bryter helt enkelt ned var för sig insläppta spelmål, hörnmål och straffmål i de mätetal som tillsammans bildar respektive huvudmätetal.

Insläppta spelmål delas således upp till två mätetal, ”Skott på mål” och Räddningsprocent”. ”Skott på mål”-mätetalet ger en mängd på avslutslägen man släppt till medan räddningsprocenten ger en förståelse för både prestationen hos målvakten men också kvaliteten på de avsluten man släpper till. Ett skott utanför straffområdet är i de flesta fall inte lika farligt som ett skott innanför straffområde och så vidare.

Hörnmål delas upp i ”Antal hörnor” och ”Ruseffektivitet” precis som med ovanstående så ger detta en mängd- och kvalitetsindikator på försvarsspelet vid hörna.

Straffmål delas upp i ”Antal straffar” och ”Räddningsprocent”. Antalet straffar ger en uppfattning om lagen orsaker för stor mängd straffar genom en kombination av att släppa in anfallande lag i straffområdet och disciplinen i straffområdet, medans räddningsprocenten är ett ren målvaktsmätetal.

Nedan finner du en tabell på snittnivåer för bra, genomsnittliga och sämre lag förra säsongen inom de olika mätetalen.

Tillsist, finns det även ett sista mätetal som är intressant ur ett försvarsperspektiv och det är att titta på fördelningen mellan skott på mål och antalet hörnor. Hur många procent står vardera för av totala antalet chanser (skott på mål + hörnor) Det ger en indikation på om lagen tenderar till att lyckas styra ut motståndarna mot kanten oftare än de släpper in dem i mitten för skottläge eller vice versa.

Här är en bild som visar hur det ser ut fram till dagens datum. 

Sammanfattningsvis så har vi grävt ned oss i en av kategorierna av mätetal i försvarsspelet samt tittat på vilka nivåer som anses bra respektive sämre. Användningsområdet för detta är att kunna jämföra sin egen prestation samt kunna använda det i syftet att utveckla och förändra de delar av försvarsspelet som man anser fungerar sämre. Det är också viktigt att komma ihåg, vilket jag kanske inte nämnt så tydligt är att vissa mätetal är viktigare än andra. Exempelvis kanske man inte ska vara jätteorolig över en dålig räddningsprocent på straffar eftersom det genererar så pass lite mål i relation till de andra två större (spelmål och hörnmål).

Med det sagt hoppas jag att du tyckt det var intressant och hör gärna av dig om du har funderingar/kommentarer till mig på bandystats@gmail.com

Trevlig bandyhelg!

/ Bandystats